The death of Stalin

Blasfemisk humor så mitt i prick att den förbjöds i Ryssland

Fars satt i historisk miljö: Sovjetunionen, under det blodiga kattrakande som följde på Josef Stalins död den 5 mars 1953. Och för den som händelsevis inte vet, Stalin var under ett kvartssekel sovjetimperiets/Rysslands enväldige härskare och är en av världshistoriens mest prominenta slaktare, till på köpet fullständigt paranoid (vad body count anbelangar är han endast överträffad av Kinas Mao Zedong).

Utöver att händelseförloppet är kondenserat, som brukligt är i filmer ”based on a true story”, ligger skildringen faktiskt inte jättelångt ifrån verkligheten. Ja, Stalin njöt av att supa sina närmaste underhuggare under bordet och tvinga dem till förnedrande upptåg; ja, vakterna som var posterade i Stalins datja fruktade för sina liv och vägrade gå in när de hörde mystiska, dunsande ljud bakom dörrarna till sin herres nattkvarter; ja, huggsexan om makten började redan vid Stalins dödsbädd och de närvarande höga politbyråmedlemmarna höll på att göra på sig av skräck när deras slagrörde ledare helt kort vaknade till ur sin koma och, ja, Stalin hade som upptakt till ännu en skoningslös häxjakt låtit arrestera landets alla judiska läkare varför man ironiskt nog var tvungna att hämta specialisthjälp till den döende diktatorn ur fängelsehålorna.

Filmen visar upp den totalitära sovjetstatens lika grymma som nyckfulla maskineri: mord- och massarresteringsorder delas ut och exekveras, våldtäkter antyds, man får en glimt från säkerhetspolisens tortyrkamrar, nackskotten knallar och blodet sprutar. Är detta ett osmakligt ämne för komedi? Det kan man tycka men det är fan så roligt! Den brutala makten kläs av in på bara skinnet och visas upp i all sin löjeväckande nakenhet. Det är som en spoof på Game of thrones, fast på riktigt! Bara en aning tillskruvat. Det är så respektlöst blasfemiskt, absurt, roligt och mitt i prick att filmen vid premiären 2017 förbjöds i Ryssland, där Stalin av många fortfarande ses som någonting nästintill en gud. En olydig Moskva-biograf fick polisbesök och två jornalister med delade meningar om filmen började slåss i en radiostudio - så riktigt död är han nog ändå inte, Stalin.

Filmen är brittisk. Till dess mest namnkunniga skådespelarna hör Steve Buscemi, som Nikita Chrusjtjov, och Michael Palin, som Vjatjeslav Molotov. Manus baseras på serieromanen "The Death of Stalin" (2010), av Fabien Nury och Thierry Robin.

/Thomas Hallin

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Thomas Hallin den 19 augusti 2019