Den andalusiske vännen

Beroendeframkallande, sofistikerad och brutal thriller som utmanar våra föreställningar om ont och gott.

Ibland har jag stunder när jag inte kan koncentrera mig och fokusera på läsning, då lyssnar jag hellre på olika podcasts. Jag har emellertid ett knep för att ta mig ur denna letargiska bubbla och det är att jag tvingar mig själv att läsa en riktigt smaskigt tjock deckare, gärna skriven i ett hysteriskt bladvändartempo. I somras inföll sig detta ointresse för läsning ungefär samtidigt som jag fyllde år, och jag önskade mig därför Den andalusiske vännen av det nya svenska deckarstjärnskottet Alexander Söderberg. Boken blev årets ”snackis på Frankfurtmässan”. Söderberg är född 1970 och bor på Österlen och har skrivit t.ex. Maria Wärn, Kommissarie Winter för tv). Boken inleds med en hisnande prolog som utspelas på E4:an. Det är bilar och motorcyklar i hög fart, en vacker kvinna, en skadad man, det är skjutvapen, tempo och filbyten. Huvudpersonen och hjältinnan heter Sophie, hon är en vacker änka som (naturligtvis) är förmögen och (urtypen för en manlig fantasi) arbetar som sjuksköterska. Hon och tonårssonen Albert bor i en (surprise, surprise) vacker villa i Stocksund (Yes!)
Jag måste säga att det faktiskt är jätteskönt att slippa den vanliga arketypen för svenska deckare (alkoholiserad, överviktigt medelålders man eller utarbetad småbarnsmamma/pappa som ligger rasande nära skilsmässodiket). Jag gillar Sophie, hon är inte enbart blid och god. Det visar sig när hon delar med sig av sina ömma sjuksköterskeomsorger till Hector. Han är den skadade gangstern som ligger i en av sjukhussängarna på Sophies avdelning. De blir nästan för goda vänner och snart blir det krångel. Som tur är så har Sophie en expojkvän från gymnasietiden som heter Jens. Han har, i vuxen ålder, skaffat sig en något halvkriminell karriär utomlands men upprätthåller ändå imagen av en hyvens (och snygg) kille som förstås är van att arbeta utanför lagens råmärken. Han kanske kan hjälpa Sophie? Frågan är om Jens verkligen vill hjälpa Hector? Historien blir mer komplicerad av ett gäng kriminalkommissarier som bedriver avancerad underrättelseverksamhet. En av poliserna, Lars, är milt sagt psykiskt instabil (det är förstås hans mammas fel) men verkar snäll. Lars fattar ett oerhört intresse för Sophies gärningar och tillbringar många timmar utanför Stocksundsvillan på spaning. Så småningom vågar han sig närmre och närmre henne…
Men, inte nog med det! Alexander Söderberg skruvar till historien ännu ett snäpp och slänger in en tysk konkurrerande liga som verkligen är supertaskiga mot Hector och hans gäng. Hur ska det sluta?! På Norstedts hemsida skriver de att Söderberg planerar skriva en trilogi, så vi har två böcker till med Sophie Brinkmann att se fram emot (och kanske en Hollywoodfilm).

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Heli Renman den 3 januari 2013