Ännu är min ryggrad full av dig

Mystiskt och gripande när en dotter läser sin döde fars dagbok.

En dotter läser sin döde fars dagbok och ur detta stiger dessa mystiska och gripande dikter som rör sig mellan faderns anteckningar och den norrbottniska ödemarken, brutalt präglad av kraftstationer, dammanläggningar och vattenmagasin.

Överhuvudtaget så rinner vatten genom hela denna diktsamling; bland annat till den lugna, gåtfulla sjön och den farliga, vackra älven, återvänder dikterna gång på gång. Det strömmar och flyter, båtmotorn slås av och vi guppar ute på den tysta sjön och väntar kanske på napp, både bokstavligt och bildligt, naturligtvis.

Men elden finns också där, den brinner trivsamt i vildmarken som en lägereld men också som något okontrollerat och förstörande; mordbrand, skogsbrand. Och som något förnyande. Vi rör oss ute i skogen, på myren, på kalhyggen, i närheten av järnvägens ledningsstolpar. Men också i en lägenhet någonstans och under rymden.

Det är mycket inspirerande och vemodigt.

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Johan Fagervall den 1 juni 2020