70 år gamla böcker som fortfarande läses

Med anledning av att Täby bibliotek firar 70 år i kommunal regi (1949 – 2019) har jag plockat fram ett antal böcker med utgivningsår -49 som fortfarande finns i bibliotekets bestånd.

Foto: Maria Carlén

Vill du se en youtubefilm som också behandlar "Täby bibliotek 70 år i kommunal regi", så klicka på länken!

Det verkar faktiskt som om 1949 var en synnerligen god årgång! Men låt oss börja med en litteraturhistorisk bakgrund:

Bakgrund

Under 1900-talets första decennier växte det fram en ny litteratur, skriven av författare från bonde- och arbetarklassen. De senare kallas ibland för proletärförfattare. Samtidigt vann också modernistiska strömningar terräng. Modernismen utmärktes av experimenterande och brott med tradition och normer. När det gällde lyriken var den fria versformen och ett associativt bildspråk utmärkande. Antologin De fem unga från 1929 utmanade den litterära konventionen med bidrag av Erik Asklund, Josef Kjellgren, Artur Lundkvist, Harry Martinson och Gustav Sandgren.

1940-talet var i Sverige novellens årtionde framför andra. Aldrig har det getts ut lika många bra noveller under lika kort tid som då och aldrig lika många novellsamlingar.

Vad gäller den moderna barnboken räknar man 1945 som dess startår. Då kom den första boken om Pippi Långstrump (1900-talets mest omdebatterade barnbok) liksom Tove Janssons första bok om Mumintrollen. Samma år utgavs Lennart Hellsings första barnbok (Katten blåser i silverhorn) och barnboksförfattaren Hans Peterson debuterade med Stina och Lars på vandring.

Bilderböcker

Om vi riktar in oss på barnböckerna så har jag hittat ett antal favoriter som fortfarande är mycket omtyckta. Medan många av vuxenböckerna från 1949, även om de finns kvar, måste plockas upp från bibliotekets magasin, så står barnböckerna kvar på öppna hyllor och lånas flitigt.

Elsa Beskow (1874-1953) gav ut en av sina sista böcker 1949, nämligen Herr Peters hus. Denna författare, illustratör och konstnär har sagt om en period i sitt liv att det var ”vartannat år en bok, vartannat år en pojke”. Sammanlagt blev det sex söner och ett fyrtiotal böcker. Hon bodde i Djursholm och var gift med predikanten Natanael Beskow. Herr Peters hus är på rim liksom flera andra av Beskows bilderböcker. Den är måhända inte lika genial och ihågkommen som exempelvis Hattstugan och Tomtebobarnenmen ändå en fin liten historia om när barnen i staden bestämmer sig för att ge hjälp tillbaka till den man som ständigt hjälpt invånarna med än det ena, än det andra.

Bertil Almqvist (1902-1972) var författare, illustratör och tidningstecknare. Han gjorde den välkända bilden ”En svensk tiger” under kriget, men är nog mest känd för sina finurliga bilderböcker om stenåldersfamiljen Hedenhös. Den andra boken om Sten och Flisa, pappa Ben och mamma Knota hette Barna Hedenhös reser till Egypten och kom ut just 1949.

Allas vår Astrid Lindgren

Astrid Lindgren (1907-2002) debuterade 1944. 1949 kom hon ut med två böcker – den andra delen om Barnen om Bullerbyn och berättelsesamlingen Nils Karlsson Pyssling. Dessutom hade hon skrivit ett teatermanus utifrån bröderna Grimms berättelse om Snövit som gick för fullt hus hela jullovet på Oscarsteatern. En annan sak som hände detta år var att den tyska förläggaren Friedrich Oetinger var i Stockholm och fick höra talas om Pippi Långstrump. Han lyckades få den tyska utgivningsrätten till sitt förlag och gjorde därmed en utmärkt affär. Astrid Lindgren blev mycket stor i Tyskland – till exempel lär 186 tyska skolor bära hennes namn.

Parallellt med att Astrid Lindgren gav ut sina böcker arbetade hon på barnboksförlaget Rabén & Sjögren mellan 1947 och 1970. För att få veta mer om det rekommenderar jag den nyutgivna boken Den okända Astrid Lindgren av Kjell Bohlund (2018) som handlar om hennes insats som bokförläggare.

Titelnovellen ”Nils Karlsson Pyssling” blev med tiden också bilderbok, ljudbok, film och en av scenerna i sagotåget i aktivitetshuset Junibacken på Djurgården. Berättelsen tar förvisso fasta på lek och fantasi men i grunden är den ändå en skarp kontrast till det glada, trygga liv som Bullerbybarnen för. Bertil är bara sex år men ensam hemma hela dagarna då mamma och pappa är på fabriken där de arbetar. Hans syster har dött och han är onekligen i stort behov av låtsaskompisen Nils.

Mamma ställde fram mat åt honom, så att han kunde äta när han blev hungrig. Sen fick han middag när mamma kom hem. Det där med att äta ensam var inte ett dugg roligt. […] O, att tiden skulle gå så långsamt! Han visste inte vad han skulle ta sig till med. Sina leksaker hade han för länge sen tröttnat på. Han hade inte så många förresten. Alla böcker som fanns i huset hade han tittat igenom från pärm till pärm. Läsa kunde han inte än. Han var bara sex år. / Det var kallt i rummet […] så här på eftermiddagen hade nästan all värmen försvunnit. Bertil frös.

Att Bertils situation inte är ett hjärteknipande påhitt av Astrid Lindgren blir tydligt när temat kommer igen även i vuxenböcker från -49. Jag kan bara sända en tacksamhetens tanke till dagens barnomsorg.

Kapitelböcker som håller än

Åke Holmbergs (1907-1991) böcker om privatdetektiv Ture Sventon är också favoriter. Från början något av en deckarparodi har de så mycket humor att de känns klassiskt tidlösa. Ture Sventon i öknen som kom 1949 är den andra av sammanlagt nio böcker i serien. Författaren skrev under sitt liv också ungdomsböcker, läseböcker för skolan och ett par vuxenböcker.

Edith Unnerstad (1900-1982) debuterade 1932, och 1949 kom den första boken om familjen Pip-Larsson, nämligen Kastrullresansom filmatiserades redan 1950 och blev TV-serie 1998. Den handlar om den charmiga familjen Larsson där lägenheten blir för liten för att hysa de sju barnen. Pappan är ingenjör (liksom Edith Unnerstads man). När de ärver ett par bryggarhästar bygger han två vagnar och de ger sig ut på vägarna för att sälja pappans uppfinning och finna sig en ny bostad.

Utländska bilderboksskapare

En omtyckt bilderbok som kom ut 1949 är Pricken eller Spotty som den heter på engelska. Berättelsen handlar om två kaninfamiljer och visar om hur dumt det är att gömma undan eller tycka synd om någon för att hon eller han ser annorlunda ut. Boken är skapad av det judiska paret Margret (1906-1996) och Hans A. Rey (1898-1977), som också ligger bakom böckerna om Nicke Nyfiken. De föddes i Tyskland, levde ett tag i Brasilien men flyttade till Paris. Därifrån lyckades de fly på två cyklar bara några timmar innan staden föll i nazisternas händer i juni 1940. Med sig hade de manuset till den första Nicke Nyfiken-boken! De blev med tiden amerikanska medborgare. Pricken är översatt till svenska av Astrid Lindgren.

Ett annat äkta par som skapade bilderböcker är danskarna Mogens (1909-1999) och Grete Janus (1915-2002). De har gjort den klassiska pekboken Nalle som kom ut för första gången 1945 på danska och på svenska 1949. Hon var lärare, barnboksförfattare och psykolog. Han var konstnär. Boken är tydlig och pedagogisk och fångar i all sin enkelhet barnens uppmärksamhet när Nalle tar på sig sina blåa byxor, sin vita haklapp och så vidare.

Proletärförfattare

Vi går över till vuxenböckerna. Även där står sig årgången fint. Vilhelm Moberg (1898-1973) kom ut med första delen i Utvandrarserien 1949. Denna bok, Utvandrarna, är i högsta grad fortfarande aktuell och de som inte har läst boken har kanske i alla fall sett musikalen Kristina från Duvemåla som bygger på böckerna. En ny biografi om Moberg kom ut så sent som 2018: Mannen i skogen av Täbybon Jens Liljestrand.

Jan Fridegård (1897-1968) räknas liksom Moberg till en av proletärförfattarna. Hans föräldrar var statare. Som vuxen bodde han tidvis i Täby. Miljön till Trägudars land hämtades från Skålhamra och han upptäckte två runstenar, varav en i Roslags-Näsby. På 40-talet gjorde han ett författarbesök på Täby bibliotek, närmare bestämt i Kyrkskolan i Täby kyrkby där biblioteket då låg. 1949 kom den tredje delen om trälen Holme som utspelar sig under vikingatiden. Titeln var Offerrök.

Ett häfte om Jan Fridegård gavs ut under 1949. Där skriver han bland annat själv ett avsnitt om huruvida författare ska använda svordomar eller inte. Han för fram att han ”inte en enda gång har skrivit en svordom eller ett så kallat fult ord med avsikt att vara rå, utan för att det enligt min uppfattning varit nödvändigt”.

Jag har inte velat förfalska mina människor. Om nu en snickare eller vem som helst slår sig på tummen med hammarn så måste jag skriva vad han säger om jag vill ge en sann bild av honom. Och från min tid som djurskötare minns jag nog att om en mjölkerska fick ett slag på truten av korumpan så sa hon inte usch ditt otäcka djur, utan hon sa din djävla mara. Eftersom jag vet precis hur det går till här i livet och vad som sägs vid olika tillfällen, så vill jag berätta det så. Och det visar sig att allt flera läsare börjar sätta värde på rättframheten i arbetarförfattarnas böcker.

En annan proletärförfattare var Eyvind Johnson (1900-1976) som 1949 kom ut med boken Drömmar om rosor och eld som handlar om häxprocesser i Sydfrankrike under 1600-talet. Mest känd är han annars för den självbiografiska romansviten ”Romanen om Olof” – och förstås för att ha fått nobelpriset i litteratur 1974 (tillsammans med Harry Martinson). Han satt med i Svenska akademien från 1957 till sin död.

Noveller, reportage, historiskt och på vers

Värmlänningen Tage Aurell (1895-1976) var författare, journalist och översättare. Inte minst var han en skicklig novellist och 1949 kom hans novellsamling Nya berättelser.

Erik Asklund (1908-1980) var en av ”de fem unga”. Han har skildrat det tidiga 1900-talets Stockholm och blev författare på grund av arbetslöshet. Nja, kanske hade han blivit det ändå, men faktum var att han sades upp från sin plats för att han talat negativt om sitt arbete i en intervju. För att försörja sig intensifierade han sitt skrivande. I de självbiografiska romanerna om södergrabben Manne skymtar hans egen bakgrund. Mamman var ensamstående och tvillingbrodern dog av undernäring åtta år gammal. Asklund började jobba redan som tioåring. Några rader ur Manne är nästan som ett eko ur Nils Karlsson Pyssling.

Manne var sex år och alldeles ensam. Modern hade fått ett nytt arbete som buteljsköljerska vid Spritcentralen på Reimers holme. Hon hade givit sig iväg för en halvtimme sedan. På stolen vid hans säng låg det två franska bröd med smör på och ett stort glas mjölk. Bredvid, lutad mot karmen, stod en bok: Kattresan av Ivar Arosenius. Han tog den, slog upp en sida och stavade långsamt igenom ett par rader, tittade på bilderna, lade boken uppslagen i sängen och började äta.

Gustav Sandgren (1904-1983) var också en av ”de fem unga” och kom ut med romanerna Tiggaropera och Liv, ge oss svar 1949. I sitt andra äktenskap var han gift med Ria Wägner som var programledare i TV och en av våra första TV-kändisar. Under sitt liv skrev Sandgren ett 80-tal böcker. 

Moa Martinson (1890-1964) föddes som Helga Maria Swartz och fick sitt senare efternamn genom äktenskapet med Harry Martinson. Hon var ännu en av våra proletärförfattare och väl mest känd för den självbiografiska trilogin som början med ”Mor gifter sig”. Den bok hon gav ut 1949 heter Livets fest och utspelar sig på 1880-talet. Sammantaget skrev hon åtminstone fem historiska romaner.

Sven Dagerman (1923-1954) har nog gått till historien framför allt för sina dagsverser i tidningen Arbetaren men han skrev också romaner, reportage, noveller och pjäser. På 1950-talet bodde han i Enebyberg där han tyvärr avslutade sitt liv blott 31 år gammal 1954. Hans bidrag till utgivningsåret 1949 är romanen Bröllopsbesvär som är skriven på talspråk och handlar om en bonddotter och en slaktare som ska gifta sig. Boken skildrar människor och händelser under detta dygn.

Deckare

Vi går vidare till spänningslitteraturen. Maria Lang (egentligen Dagmar Lange; 1914-1991) var litteraturvetare, skolledare och flitig deckarförfattare. Från debuten 1949 kom hon ut med en bok om året fram till sin död, sammanlagt 42 stycken. Debutboken hette Mördaren ljuger inte ensam och framför allt upplösningen, som äger rum i sista kapitlet och förklarar mördarens uppsåt, är intressant, inte minst ur biografiskt-historiskt perspektiv. Författaren låter också sina romanfigurer diskutera modernismen som jag skrev om i början. Kommissarie Christer Wijk har en bestämd uppfattning i frågan.

– En dikt, som bygger på så långsökta associationer att bara författaren själv och ett fåtal invigda begriper den, är inte längre konst, den är tungomålstaleri. För mig är hela rörelsen lika osund och lika snorkigt klickbetonad som en del religiösa ytterlighetssekter …

– Om det är någon som är snorkig så är det du, sade Viveka med osedvanlig hetta. Du utgår från en alldeles felaktig ståndpunkt om du menar att det viktigaste med en dikt är att man ska kunna begripa den. Inte ”begriper” du väl ett musikstycke första gången du upplevde det?

En stor deckarförfattare som fortfarande känns läsvärd är Agatha Christie (1890-1976). Efter Shakespeare lär hon vara världens mest säljande författare med otroliga 2,5 miljarder sålda böcker på engelska och 1,5 miljarder på övriga språk. År 1949 gjordes det en TV-pjäs av hennes And then there were none och på svenska utgavs Herkules storverk som kommit ut i engelskt original två år tidigare. Huvudpersonen är Christies kända detektiv Hercule Poirot som bestämt sig för att dra sig tillbaka men först vill göra något riktigt överdådigt. Han bestämmer sig för att likt sin namne Herkules i den romerska mytologin utföra tolv ”storverk” och dessa skildras i bokens tolv berättelser.

Dystopiskt, filosofiskt, självbiografiskt och fotografiskt

Den kända dystopin 1984 skrevs 1948 och kom ut på engelska 1949 (på svenska ett år senare). George Orwell (1903-1950), annars mest känd för Djurfarmen, var en brittisk författare och journalist som helt enkelt kastade om siffrorna i årtalet som han levde i när han skrev sin klassiska framtidsskildring.

Den franske författaren och filosofen Jean Paul Sartre (1905-1980) kom efter flera refuseringar ut med romanen Äcklet 1938 och 1949 gavs den ut på svenska. Femton år senare skulle han erbjudas nobelpriset i litteratur men tacka nej, bland annat för att han inte ville klä sig i frack för borgerligheten.

Också i Sverige hade vi våra filosofer. 1949 gav Uppsalaprofessorn Ingmar Hedenius ut boken Tro och vetande som ledde fram till en intensiv kulturdebatt om kristendomens sanningsanspråk och kyrkans ställning i samhället. Det tog flera decennier innan de vågorna klingade av.

Sigfrid Siwertz (1882-1970) gav ut Att vara ung år 1949. Han satt på stol 4 i Svenska akademien från 1932 till sin död men skriver här om året 1907 då han var i 25-årsåldern. Hans mest kända böcker är väl annars Mälarpirater och Selambs.

Den sista boken från årgång 1949, som fortfarande finns i bibliotekets bestånd, är en fotobok av den kände Stockholmsfotografen K. W. Gullers (1916-1998). Han fick en kamera som tolvåring och därmed var hans bana avgjord. Idag finns hans bildarkiv med en halv miljon fotografier på Nordiska museet. 1946 hade han gett ut Stockholm – sommarstaden med text av Erik Asklund. Nu ville de visa en annan, mindre idyllisk sida, av huvudstaden. Det blev Stockholm bakom fasaden. Där visar svartvita bilder ett Stockholm med fattigdom, eländiga bostäder, hårt arbete, hemlösa vuxna och barn som lämnas vind för våg. På så vis knyts säcken ihop genom att vi också får ”reportageversionen” av det som framkommit skönlitterärt i Astrid Lindgrens Nils Karlsson Pyssling och Erik Asklunds Manne.

Det är kanske en nyttig avslutning, så vi inte blir alltför nostalgiska. 

/ Anna Dunér

Artikeln bygger på det föredrag som hölls på bokkafé på Täby huvudbibliotek den 5/2 2019.

Källor:

wikipedia.se

Olsson, Bernt och Algulin, Ingemar: Litteraturens historia i Sverige (Norstedts)

Historien om Julia och andra noveller från 40-talet (En bok för alla, 2000)

Böckerna från 1949

  1. Herr Peter

    Av: Beskow, Elsa
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn
    Finns som: Bok
  2. Barna Hedenhös reser till Egypten

    Av: Almqvist, Bertil
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2016
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn
    Finns som: E-bok
  3. Mera om oss barn i Bullerbyn

    Av: Lindgren, Astrid
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn
    Finns som: Bok
  4. Nils Karlsson-Pyssling

    Av: Lindgren, Astrid
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn
    Finns som: Bok
  5. Ture Sventon i öknen

    Av: Holmberg, Åke
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Skönlitteratur på svenska för barn
    Finns som: Bok
  6. Kastrullresan

    Av: Unnerstad, Edith
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Skönlitteratur på svenska för barn
    Finns som: Bok
  7. Pricken

    Av: Rey, Margret
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1949
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn
    Finns som: Bok
  8. Nalle

    Av: Janus Hertz, Grete
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn
    Finns som: Bok
  9. Utvandrarna

    Av: Moberg, Vilhelm
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  10. Offerrök

    Av: Fridegård, Jan
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  11. Jan Fridegård

    Av: Lundkvist, Artur
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1949
    Klassifikation: Svensk litteraturhistoria
    Finns som: Bok
  12. Nya berättelser

    Av: Aurell, Tage
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  13. Manne

    Undertitel: berättelser
    Av: Asklund, Erik
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  14. Tiggaropera

    Av: Sandgren, Gustav
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  15. Livets fest

    Av: Martinson, Moa
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  16. Bröllopsbesvär

    Undertitel: roman
    Av: Dagerman, Stig
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  17. Herkules' storverk

    Av: Christie, Agatha
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska
    Finns som: Bok
  18. Nineteen eighty-four

    Av: Orwell, George
    Språk:
    Engelska
    Klassifikation: Engelsk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  19. Äcklet

    Av: Sartre, Jean-Paul
    Språk:
    Svenska
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från franska
    Finns som: Bok
  20. Tro och vetande

    Av: Hedenius, Ingemar
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1949
    Klassifikation: Filosofi och psykologi
    Finns som: Bok
  21. Att vara ung

    Undertitel: minnen
    Av: Siwertz, Sigfrid
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1949
    Klassifikation: Svensk litteraturhistoria
    Finns som: Bok
  22. Stockholm bakom fasaden

    Av: Gullers, Karl Werner
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1949
    Klassifikation: Svealand
    Finns som: Bok

Taggar:

Skrivet av: Anna Dunér den 13 februari 2019