Sommarnattens leende

Ett mästerverk som höjts till skyarna, Ingmar Bergmans internationella genombrott från 1955.

”Sommarnattens leende” har spelats in i svartvitt vilket får skådespelarnas ansikten att riktigt lysa likt vitt porslin mot den mörkare bakgrunden. Om man är intresserad av film från en konstnärlig vinkel kan man också njuta ändlöst av hur vackert inspelad detta alster är bildligt talat.


Advokat Fredrik Egerman (Gunnar Björnstrand) lever ett välbärgat borgerligt liv och har ett stort vackert hus att stoltsera med. Han har även en mycket ung hustru att visa upp (Ulla Jacobsson). Men omedvetet tillhör hans hjärta Desiree Armfeldt (Eva Dahlbeck), skådespelerskan som tidigare varit hans älskarinna. Vad Advokat Egerman inte vet om är dock att Desirees blodpump klappar lika mycket för honom. Därför smider hon nu planer för att vinna tillbaka sin advokat.

Dialogen är mycket välskriven och humoristisk. Det ser man prov på då Fredrik möter greve Carl Magnus Malcolm (Jarl Kulle) hos Desiree. Situationen är sådan att Fredrik har blivit tvungen att låna en nattrock efter att ha fallit omkull i en vattensamling på väg hem till Desiree.  När den rätte ägaren anländer, det vill säga greve Malcolm, uppstår en stor svartsjuka dem emellan angående rättigheterna till Desiree. De upprätthåller en artig fasad, men kommentarerna som utbyts är sylvassa.


På ett sätt är filmen feministisk eftersom den driver med manligheten. Mycket av komiken ligger i att männen aldrig kan spänna av och inse att kvinnorna tyvärr är realistiska och inte går på att talang i krocketspel skulle förlänga könsdelar ... 

/Hedvig Hallin

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Gästskribent den 29 juli 2013