Skynda att älska

Alex Schulman, känd från bloggvärlden, är son till Allan Schulman, som i sin tur var en mycket känd tv-producent. Pappa Allan var 57 år när Alex föddes och därför färgades Alex barndom och uppväxt mycket av pappans åldrande. Alex kompisar hade pappor som kunde brottas och skoja, men det orkade inte Allan. Han började tidigt tackla av mer och mer. Dom årliga kräftskivorna på landet med hela familjen fick alltför snart bytas ut mot insmugglade kräftor på ålderdomshemmet.

Alex har nu själv nyligen blivit pappa, och har sagt i intervjuer att det var väldigt viktigt för honom att inte få barn för sent i livet. Han har ju själv erfarenhet av att det alltför tidigt blev ombytta roller mellan honom och sin pappa – det blev mer och mer så att  Alex  fick ta hand om sin pappa i stället för tvärtom. Redan som litet barn kom Alex nära döden och åldrandet, han kände inte som många barn gör; att ens föräldrar kommer att leva länge länge till och att deras ålderskrämpor inte är något man behöver oroa sig för. Alex började sörja sin pappa redan när han levde, och trots att hans uppväxt framställs som idyllisk och mycket kärleksfull så fanns där hela tiden en svart skugga. Hur länge ska pappa kunna bo kvar hemma? Vad händer om han råkar snubbla till i trappan?


Allan dog när han var 84 år, efter att ha varit skröplig en längre tid. Alex var då 27 år och livrädd för att ta itu med alla känslor efter sin pappas död. I boken får vi följa hans resa tillbaka till sina barndomsminnen och även bokstavligen den första resan tillbaka till sommartorpet sen pappan dog. Där tillbringade de alla sommarlov ihop, hela familjen. Alex bestämde sig för att inte bryta ihop när pappan dog, men förstår till slut att det är nödvändigt för att gå vidare. Därför bryter han ihop nu istället, fem år senare.


Efter att ha läst  den här boken känns det som att man faktiskt är en av dem som kände Allan Schulman. Alex beskriver honom mycket kärleksfullt och beundrande, men berättar också om hans ångest och kraftiga humörsvängningar. En gång kastade han en skrivmaskin efter en kvinna på jobbet och i kön til bankomaten kunde han plötsligt börja gorma och skrika.  Bland de glada minnena finns bl.a. Coca Cola cup, som var en fotbollsturnering som pappan ordnade för sina tre söner varje midsommar. Pappa Allan stod själv i mål och sönerna skulle försöka göra mål på honom. För varje gjort mål fick de varsin burk cola, medan han förde noggranna anteckningar över resultaten.

Allan Schulman verkar ha varit en man med många sidor, med stort hjärta men också med många fixa idéer. Alex Schulmans barndomsskildring är vacker, vemodig och stundtals mycket underhållande. Rekommenderas!

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Maria Carlén den 2 december 2010