Siddhartha

Herman Hesses tidlösa och djupt filosofiska bok Siddhartha har trots sitt ringa omfång ett mäktigt innehåll. Följ med den indiska brahmanpojken på hans tuffa vandring uppför de andliga bergen.

Även fast han lärt sig att uttala Om, det heligaste av ord, redan vid två veckors ålder och även fast han dag och natt mediterar över kosmos hemligheter och alla igenkänner honom som en mycket helig och speciell person finns det något som frustrerar och retar Siddhartha. Han bestämmer sig för att lämna sin faders gård och de gamla gudarna för att leva i självövervinnelse och askes. Han blir en tiggare tillsammans med sin gode vän Govinda. För världen är han ingen, det enda han har att erbjuda är att tänka, vänta och att fasta. Han betraktas som en nobody.

Med tiden blir han emellertid en framgångsrik köpman som sakta men säkert börjar känna begär och avundsjuka, som de flesta av oss. Undan för undan förlorar han sina andliga förmågor, tålamodet börjar tryta alltmer och det går till och med så långt att han spelar bort sina pengar på tärning. Precis som alla andra spelmissbrukare ökar han successivt insatserna för att känna kicken, men när den har lagt sig tar istället tomheten vid. Siddharta når botten. Han inser att den lättsinniga livssstilen är hopplös och han beslutar sig därför för att återigen ge sig ut på vandring.

Det finns filosofiska diskussioner i boken som kan upplevas som avancerade och svårgreppbara, men själva handlingen och berättandet är okomplicerat, på gränsen till stereotypt. Berättaren håller sig i bakgrunden och berättar allt som händer på ett enkelt och rättframt sätt med en lyrisk underton.

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Thomas Rasmundson den 28 februari 2019