Agnes von Krusenstjerna (1894-1940)
Fem snabba om Agnes von Krusenstjerna:
- Hon växte upp i en adlig officerfamilj med föräldrar och fyra bröder.
- Debutromanen, "Ninas dagbok" gavs ut 1917 när Agnes var 21 år.
- Teman som återkommer i hennes böcker
är unga kvinnor som bryter mot familjens konventioner,
psykisk sjukdom och problematiska familjerelationer. - Agnes ska själv ha sagt att målet med hennes författarskap var att
"säga sanningen - sanningen om kvinnorna". - Hon publicerade sjutton romaner, fem novellsamlingar
och en diktsamling samt kåserier, resereportage,
noveller och dikter i tidningar och tidskrifter..
Populäraste verket
De böcker som Agnes von Krusenstjerna är mest känd för är
de om Fröknarna von Pahlen, en romansvit på sju böcker.
Första boken heter "Den blå rullgardinen" och gavs ut 1930.
Där träffar vi Petra som adopterar sin brorsdotter Angela
efter att hennes föräldrar gått bort.
Krusenstjernafejden
Böckerna skapade stor kontrovers på sin tid,
till exempel för att de innehöll skildringar av samlag och homosexualitet.
På grund av detta innehåll inleddes den så kallade Krusenstjernafejden,
som pågick under 1933–1935.
Den briserade i diskussionen kring Fröknarna von Pahlen-sviten
och utvecklades till en, stundtals väldigt upprörd, diskussion om
litteraturens moraliska frihet.
Det gick så långt att bokförlaget som börjat ge ut serien, Bonniers,
inte ville ge ut de sista delarna om det inte gjordes ändringar.
Agnes vägrade och fick hitta ett annat bokförlag för de sista delarna.
Det var många som kom till Agnes försvar, till exempel Karin Boye.
Du kan läsa Boyes tankar kring Krusenstjernafejden
i texten "Då vinden vänder sig" på Litteraturbanken.
Slutet av livet
Agnes von Krusenstjerna dog 46 år gammal efter sviterna av en hjärntumör.
Vid hennes sida fanns hennes mamma,
som Agnes ofta ska ha kallat sin fiende.
Hon ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.
Läs vidare om Agnes von Krusenstjerna
- På Litteraturbanken finns Agnes von Krusenstjernas verk
att läsa och ladda ner och läsa gratis. - Riksarkivet
- Svenskt kvinnibiografiskt lexikon