Om jag var din tjej

Vem är jag? Är det något jag själv bestämmer eller ligger den rätten hos andra?

Amandas uppväxt har inte varit lätt. Från första dagen i skolan har hon varit annorlunda och blivit mobbad. När någon inte passar in i normen, när någon är något annat än de först ser ut att vara, väcks våra instinkter att fördriva och kanske rent utav döda den personen. Efter ett självmordsförsök får Amanda den hjälp hon behöver för att inse att det inte är något fel på henne utan att det faktiskt är ok att vara just Amanda.
Efter att ha gjort sin könskorrigering besöker hon en offentlig toalett och går in på damernas. En av besökarna känner igen henne som Andrew och börjar skrika och tillkallar andra. Hon blir nästan ihjälslagen. Då bestäms det att det är för farligt för henne att stanna kvar i hemstaden utan hon får flytta hem till sin pappa som hon inte haft någon kontakt med på 6 år då han haft svårt att acceptera att hans son inte var som andra söner.
Hos fadern får hon chansen att börja ett helt nytt liv. Ingen känner henne sen tidigare utan hon presenteras som sin pappas dotter. För första gången i sitt liv så passar hon in och hon känner glädje och framtidshopp. Plötsligt har hon den gemenskap med andra som hon bara fått så utanför och se på tidigare. Hon får vänner och hon får uppleva den första besvarade kärleken men kan man lämna sitt förflutna bakom sig?
Kan den nya omgivningen acceptera Amanda som den unika person  hon är eller är det bättre att ingenting säga? Ska hon våga berätta för sina vänner och för Grant. Kommer han fortsätta att älska henne då han får veta att hon föddes som pojke eller kommer allt då att slås till spillror? Rädslan att återigen att bli utstött, stigmatiserad och fritt villebråd får henne att tveka. Men kan man ljuga för de som står en närmast? Hur det går får ni läsa själva.