Löpa varg

Kerstin Ekmans "Löpa varg" är en koncentrerad berättelse om stora frågor.

Huvudpersonen Ulf är pensionerad jägmästare och jaktledare i Loåsen. En dag möter han en varg.
 
I den stunden ser han inte vargen som byte, inte heller som hot. Han bara tittar, tar in och blir berörd på djupet. "När jag kom till sans efter synen märkte jag hur stel och frusen jag blivit av att sitta så stilla. Hur länge det hade varat visste jag inte. Det jag hade upplevt var bortom all tid och mätandet av den."
 
Upplevelsen förändrar honom på flera plan, inte minst i inställningen till jakt. Berättelsen är ganska lågmäld, samtidigt som den tar upp brännande frågeställningar. Det handlar om klimatet, om människans inställning till djur och natur, om åldrande och om att stötta varandra i ett gammalt inkört äktenskap.
 
Något av en detektivhistoria blir det också till slut. För någon eller några har vänt sig mot Ulf, begått jaktbrott och saboterat egendom.
 
En extra eloge till omslaget där vargens ögon har getts ett silvrigt blänk, så att den som närmar sig boken får känslan av att, precis som Ulf, möta vargens blick.
 
"Gråben kallades han långt bort i tiden när man inte ens vågade säga hans namn som var ulv". Tasse och Slunke är andra namn som Ulf drar sig till minnes.
 
Är det en skrämmande fiende eller bara en varelse som lever sitt liv och förtjänar vår respekt?
 
/ Anna Dunér