Kaffe, te och varm choklad - våra vanliga, varma drycker

Utöver de verkliga grundbehoven finns inte mycket som har så stor betydelse för vårt dagliga välbefinnande som den varma dryck vi är vana vid. Många bestämda åsikter finns om vad det är som gäller. Det skiljer sig åt mellan kulturer – i olika länder och områden men också på individ- och familjenivå. Många är övertygade kaffedrickare och skulle aldrig smaka en kopp te och tvärt om. Men det finns också många som uppskattar båda dryckerna, fast kanske vid olika tillfällen.

På en bild ur Mathistorisk uppslagsbok kan vi på uppslagsordet Kaffe se en bild från 1600-talet som visar de tre dryckernas geografiska ursprung i form av en kaffedrickande arab, en tedrickande kines och en chokladdrickande indian.

TE

Historiskt sett har kaffe den starkaste ställningen i Sverige men själv dricker jag gärna också te, särskilt på morgnar och kvällar.

Te framställs enligt Wikipedia av unga bladskott från växten Camellia sinensis och har använts av människor i åtminstone 1700 år. Te började användas för medicinska ändamål i Kina i slutet av 300-talet.

I boken Te – från Sencha till Lapsang beskrivs närmare 100 teer: vita, gröna, smaksatta svarta … Ett kapitel handlar om afternoon tea. Man får höra om tepåsen, som enligt obekräftade källor uppfanns av misstag då användarna inte förstod att den lilla tygpåsen skulle öppnas, utan la den hel och hållen i tekoppen. Idag sägs 85 % av allt engelskt te vara bryggt av tepåsar! Och missa för all del inte etikettrådet på s. 140: ”Håll fatet i ena handen och koppen i andra. För pekfingret genom örat nästan ända upp till första knogen, sedan balanserar du och säkrar koppen genom att placera tummen på toppen av örat och låter undersidan av örat vila på ditt långfinger”.

Inget annat land i världen importerar lika mycket te som Storbritannien. Om detta och om den brittiska måltiden afternoon tea kan man läsa i boken som heter just Afternoon Tea. Här hittar man recept på scones, tekakor, clotted cream och andra godsaker. Fina bilder och givande text om tedrickande! Hör till exempel på dessa kloka ord: "Skillnaden mellan te och kaffe handlar inte bara om innehållet i koppen. Medan man får energi när man dricker kaffe, så slappnar man av när man dricker te. / Att rusa runt på stan med en takeaway-mugg med te känns väldigt främmande. När du dricker te så sätter du dig ned.”

Romanen Major Pettigrews sista chans handlar om en engelsk gentleman som förälskar sig i en grannkvinna med ursprung i Pakistan. Att det är en tekopp på utsidan symboliserar båda huvudpersonernas ursprungsländer. Kanske ger den också hopp om att de, trots vissa släktingars och grannars ogillande, ska kunna slå sig ihop och få dricka sitt te tillsammans.

Detta tar oss till Tre koppar te som utspelar sig just i Pakistan. Det är inte en roman utan en faktabok om den amerikanske bergsbestigaren Greg Mortenson som misslyckades att bestiga K2. Han kommer vilse, blir nedkyld men överlever, träffar människor i fattiga byar och blir till slut filantrop och grundare av skolor. Bokens titel syftar på en förklaring från byledaren Haji Ali: ”Första gången du dricker te med en baltier, är du en främling. Andra gången är du en ärad gäst. Tredje gången ni dricker te tillsammans, blir du en familjemedlem. Och för vår familj är vi redo att göra vad som helst, till och med dö”.

Teet tar oss vidare över världen. Teodlarens hustru utspelar sig i början av 1900-talet i England och Ceylon (eller Sri Lanka som det heter nu för tiden). Nygifta Gwen kommer till makens hus och teplantager. Romanens tema är familjehemligheter, kärlek och mystik, fördomar, attityder och ras. Men här får man också veta mer om hur te produceras. ”’Det är en omständlig process, men hit kommer korgarna med gröna blad för att vägas. […] Nu är vi på torkvindarna där bladen får torka naturligt’, sa han när de kommit ända upp. […] ’När tebladen är tillräckligt torra krossas de mellan valsar. Vill du se?’ […] Hon vädrade i luften som nu luktade mest som torkat gräsklipp och tyckte att teet liknade finfördelad tobak. ’Teet fermenteras i torkrummet. Tack vare fermentering blir det svart.’” I hemmet dricks också te men när det äkta paret åker till USA för att studera marknadsföring – ja, då bjuds det på kaffe, även om man ska diskutera teförsäljning!

Min franska tekopp berör olika ställen i världen utifrån tedrickandet och har undertiteln ”om böcker, te och sympati”.

Och så tänker vi oss vidare till Afrika. Jag hoppas att ingen har missat den charmiga och inte särskilt skrämmande deckarserien "Damernas detektivbyrå" som utspelar sig i Botswana. Där dricks det mycket rött te, för det är detektivbyråns ägares favoritte. Men hur är det egentligen med hennes assistent Mma Makutsi? Kapitel fyra i I muntra damers sällskap heter ”Frågor om te” och där visar det sig att Mma Makutsi har fått nog. Nu har hon köpt sig en egen tekanna och avser att brygga svart te till sig själv, även om chefen fortsätter med sitt älskade rooiboste.

I Elva dagar i Berlin väntar den unga kvinnan Beate oroligt på den svenske mannen Arne som har råkat i svårigheter. Hon funderar på att ringa polisen men går i stället hem och brygger en stor kanna te. ”Hon hade visserligen druckit tre koppar borta på kaféet, men det fanns många sorters te och hon kunde egentligen aldrig få för mycket av det.” Och efter två och en halv kopp utkristalliserar sig ett svar för henne.

Te – upptäck, utforska, avnjut är en lättsam faktabok med inspirerande text och foton. Där kan man exempelvis läsa om te i litteratur och konst och påminnas om Hattmakarens tebjudning i Alice i Underlandet och om hur Marcel ”Proust låter några smulor av Madeleinekaka uppblött av te bli kanal för På spaning efter den tid som flytt.”

Några väl valda ord ur Te ("kultur och cuisine") får avsluta vårt te-avsnitt: ”Te känner inga gränser. Det finns att tillgå överallt, överkomligt för alla, kostar bara en spottstyver per kopp och fordrar bara att man har hett vatten och tålamod att dröja några minuter medan bladen avger sin unika smak. Näst efter vatten är te världens vanligaste dryck.”

KAFFE

Vi fortsätter med kaffet, som i Sverige fortfarande har den starkaste positionen.

Wikipedia kan berätta att kaffet har sitt ursprung i Etiopien för 2.000 år sedan. Det spriddes via arabiska halvön till Turkiet och nådde Sverige under slutet av 1600-talet. Genom koloniseringen av Afrika och Sydamerika tog det fart under 1800-talet. Plantager försåg kolonialmakterna med bönor. Finländare och svenskar är de mest kaffedrickande nationaliteterna och den svenska konsumtionen av rostat kaffe är cirka tio kg per person och år.

I Den afrikanska farmen från 1937 skildrar Blixen en kaffeplantage i Kenya (”Brittiska Östafrika”). Det är en självbiografisk återberättelse av hennes år på farmen och den tillhörande kaffeplantagen – kolonialliv i Afrika under det brittiska imperiets sista år som stormakt.

Bönorna är egentligen bär från kaffebusken. Godast blir det förstås om man mal själv eller får nymalt i butiken. I somras träffade jag en amerikansk kafferostare som gav följande råd: Tre saker skadar kaffet – syre, fukt och ljus. Förvara det därför i en mörk, lufttät behållare i rumstemperatur! (Att förvara det i kyl eller frys tyckte han man skulle undvika om man inte ville få kaffet att smaka som kål och lök ...)

Han lärde mig också 12-12-12-regeln: Orostade bönor (gröna) kan förvaras upp till 12 månader. När bönorna rostas och blir bruna börjar den inre oljan nå bönans yta. Dessa rostade bönor kan förvaras cirka 12 dagar innan de förlorar i smak. Malda bönor attackeras direkt av luften och blir tråkigare redan efter 12 timmar!

Man kan lära sig mer i Kaffe – från böna till kopp. I inledningen berättar författaren om sin gamla morfar. Mycket i deras liv och referensramar skilde sig åt, men en sak hade de gemensamt: kaffet! I den här boken kan man också läsa mer om ekologiskt kaffe. Det är viktigt att kaffedrickare sätter sig in i detta och lär sig om hållbart producerat kaffe, så att inte vår njutning går ut över odlare och miljö i andra länder.

Kaffe är underbart, men det finns också de som är emot. I den härliga gamla barnboken Kastrullresan är familjen Larsson på resa med hästar och specialkonstruerade vagnar från Stockholm till Norrköping. Vid ett tillfälle stöter de på en mycket bister man. Lasse berättar att mamman föreslår att de ska fråga om de får bjuda på en kopp kaffe, varpå mannen svarar: ”Jag dricker inte gift”. ”- Vi tänkte inte bjuda på det heller, sa jag. / - Kaffe är ett gift, sa han. Kaffe i små doser medför ångest och hjärtklappning. Kaffe i stora doser medför hjärtförlamning och död. / - Ja, men vi dricker varken i stora eller små dosor, sa jag och kunde inte låta bli att göra mig enfaldig. Vi dricker i plastmuggar från Epa.”

Farligheten bekräftas i Våra drycker där ett av kapitlen handlar om kaffe, te och choklad. Där berättas att en kopp kaffe innehåller cirka 100 mg koffein, en kopp te cirka 70 mg och en kopp choklad cirka 20 mg. ”I större doser är koffeinet skadligt och i mycket stora doser till och med dödande. Den som i en följd dricker cirka åttio koppar starkt kaffe behöver inte tänka på morgondagen. I praktiken är ett så stort intag omöjligt eftersom kroppen säger ifrån efter tre, fyra koppar.”

En mer lättläst faktabok med färgbilder är den trevliga Kaffe – upptäck, utforska, avnjut som tar upp kaffebutiker, berömda kaffedrickare, kaféliv och recept.

Att kaffe är den av de tre varma dryckerna som funnits längst i Sverige och påverkat mest märks också i språket – kaffebord, kafferast, elvakaffe, kaffe på sängen, kaffebröd, kaffetår … Och ”fika” – detta ord som börjar bli smått världsberömt – betyder ursprungligen ”kaffe” eller ”dricka kaffe”, även om det har utvidgats till att kunna gälla även te, saft, andra drycker och godsaker.

Att föda ett barn handlar inte om kaffe men skildrar vardagsliv på 1930-talet, det vill säga att kaffe förekommer titt som tätt. Huvudpersonen Maj förbereder sitt ”födelsedagskaffe”, ser fram mot ”kaffe på maten”, bjuder på ”en kopp kaffe”, ”kokar kaffe svart och tjockt som olja” - och ”sörplar förmiddagskaffe”.

Min mormor tog studenten i början av 30-talet, fick jobb på ett antikvariat och retades av chefen för att hon var studentska. Säkert betydde det att hon inte var särskilt huslig av sig! Ett stående skämt var historien om studentskan som köpte kaffe och frågade i butiken hur man skulle göra. Hon fick rådet att ta en sked kaffe per kopp. Strax kom hon dock tillbaka till butiken. ”Det blev inget kaffe”, klagade hon. ”Ta två skedar kaffe då”, svarade biträdet. Men studentskan kom tillbaka och klagade igen. ”Det var konstigt”, sa biträdet. ”Hur mycket vatten tar du då?” ”Vatten?” utbrast studentskan. ”Jag trodde det skulle safta sig!”

Om vi hoppar till nutid hittar vi så klart också mycket kaffe i böckerna. Vi har Kaffe med rån där några pensionärer tröttnar på att bli illa behandlade och på sin dåliga ekonomi och går ihop om att råna en bank!

I Kaffe med musik åker fyra väninnor på bussresa till Tyskland. Under resans gång dricks kaffe, även ”med musik”. Det visar sig betyda en skvätt whisky i kaffet och är inte alls så tokigt, tycker de. En medresenär ber till och med om kaffe med ”stereoeffekt”.

Lyckliga människor läser och dricker kaffe har en titel och en framsida som är som klippt och skuren för temat böcker och kaffe. Huvudpersonen är mycket olycklig sedan hennes närmaste gått bort i en olycka. Hon försummar sitt bokkafé i Paris, som heter just så: "Lyckliga människor läser och dricker kaffe". Hon är varken lycklig eller läsande längre. Boken började som egenutgivningssuccé, älskades av läsarna och såldes senare till 20 länder.

Jag har verkligen inte tid att sitta och skriva så här om kvällarna har också en kaffekopp på framsidan. Bokens huvudpersoner är Wera och Ralph. Deras första möte sker på ett kaffekalas, det andra på ett kafé. (Men när Ralph är förkyld bjuds han i stället på te av Wera.)

Framsidan på Samtal med djävulen visar på två muggar som nog ska symbolisera de två kusinerna som pratar med varandra boken igenom. Inger Edelfeldt kom till Täby bibliotek på författarbesök för inte länge sedan och fick då frågan om hon har någon särskilt ”noja”, något som måste vara uppfyllt för att hon ska kunna skriva. Passande nog för denna artikel svarade hon: ”Kaffe är alltid bra!”

Bryr man sig inte bara om innehållet utan också om hur kaffet serveras rekommenderar jag boken Kaffeserviser! Här kan man bli riktigt nostalgisk och se mycket fint svenskt porslin inklusive en och annan teservis och chokladmugg.

Och slutligen: om man bestämt sig för att inte dricka sitt kaffe hemma utan på ett riktigt trevligt konditori, då kan man förstås ha god nytta av Kondisboken som går igenom klassiska svenska kaféer och konditorier.

CHOKLAD

Vi går vidare och bilden som jag nämnde i början kan påminna om att kakaon härstammar från Sydamerika. Senare kom den till Europa via Spanien. Återigen alltså en kolonialmaktsbakgrund!

Keramiska behållare med rester från framställning av kakaodrycker har hittats vid arkeologiska utgrävningar som går tillbaka till omkring 1900-900 f.Kr. berättar Wikipedia. Där kan man också läsa att varumärket Ögonkakao skapades av Malmöföretaget Mazetti. 1904 lanserade de påsar med kakao som pryddes av texten "Se med Edra egna ögon att Ni får Mazettis ögon". Bakgrunden till förpackningarna var att företagets grundare hade upptäckt att sekunda kakao sålts ur Mazettis lösviktsburkar.

Att använda socker och kakao är ett vanligt sätt att göra varm choklad på, men man kan också smälta färdig choklad i den heta mjölken. Och så har vi ju förstås O’boy, en oerhört populär dryck, särskilt i yngre åldrar!

I den allsidiga boken Choklad – en sann historia kan man få lära sig mycket chokladhistoria. På baksidan står det bl.a. att spanska erövrare ”tog med bönorna tillbaka till Europa, där chokladen först blev modedryck vid hoven, och sedan populariserades i upplysningstidens kaffehus. Den industriella revolutionen förde med sig nya möjligheter att förädla kakaon, och med större produktion och lägre kostnader blev chokladen den massprodukt vi känner den som.”

Följande citat ur boken är ur ett brev från en markisinna till sin dotter år 1671: ”Men du mår ju inte bra, du har knappt sovit, choklad kommer att göra dig stark och kry igen. Men du har ju ingen chocolatiére [chokladkanna]. Detta är något jag har tänkt på tusen gånger. Vad ska du ta dig till? Ack, mitt barn, du misstar dig inte när du tror att jag oroar mig mer för dig än du oroar dig för mig”. I boken finns också bilder på chokladkannor i silver och annan metall.

Även Carl von Linné ansåg chokladen mycket nyttig. I den lilla boken Om chokladdrycken skriver han: ”Av de tre bekanta dryckerna te, kaffe och choklad, vilka voro okända för våra förfäder men kommit till oss från främmande länder och nu blivit berömda genom flitigt bruk, njuta vi visserligen oftare av de båda första, men de äro därför icke att anse som överlägsna eller mer välgörande för vår kropp än den senare. Ty chokladen är mildare, den varken utmärglar kroppen eller försvagar krafterna i förtid; därför bör den skattas så mycket högre, enär dess bruk visat sig mera hälsobringande och även givit säkrare hjälp i sjukdomar, till vilkas lindrande hela läkekonsten knappt skulle räcka till, om den ej funnits.”

Tre koppar choklad är en intressant och välskriven roman med tre tidsplan och historier. Berättelsen hålls ihop av en gemensam faktor, nämligen en chokladkanna! Själv hade jag ingen aning om, innan jag läste denna bok, att sådana existerar jämte te- och kaffekannor! Författaren är spansk och handlingen utspelar sig i Barcelona år 2013, 1899 samt 1777. Den kvinnliga huvudpersonen i nutid, Sara, uttalar sig så här: ”Det är en chokladkanna, din dumbom. Det ser man på pipen. Den sitter högt och är bred, så att den vispade chokladen lätt ska kunna rinna igenom. Om locket hade funnits kvar skulle du förstå det bättre, eftersom det skulle ha haft ett hål i mitten för trävispen. Den är gjord av mycket fint porslin. Det märks på att den är genomskinlig om man håller upp den mot ljuset.”

Och på 1700-talet i samma bok uppmanas en överbefälhavare att smaka med följande mångordiga harang: ”Drick lite av den stärkande drycken, tillagad av dessa snövita händer och serverad i en kopp på fat, vilket fortfarande är brukligt i Amerika. Servisen är av majolika från Ligurien, den finaste som finns, och har importerats till Barcelona för att tillfredsställa den raffinerade smaken här! Ser ni vilket härligt skum drycken har? Känner ni smaken av svartpepparkorn? Det är så här kung Karl dricker den varje kväll. Och påven i Rom är också rätt förtjust i den. […] Glöm nu inte att torka er om mustaschen, så att ingen kan se var ni har varit!”

I min egen barnbok slutligen, Något konstigt med mormor, lär sig Angelica och lillasyster Martina att göra choklad på mormors sätt genom att röra ihop socker, kakao och grädde innan man häller på varm mjölk. Ibland smakar de så mycket på röran att den tar slut innan mjölken hälls på, och då får de göra mer. Mormor blir dement och dör i slutet av boken. För att trösta sig när mormor är borta ordnar de varm choklad på egen hand: ”De gjorde precis som mormor hade lärt dem”. Chokladen står här för trygghet och tradition.

En varm dryck, liksom en god bok, kan vara en tröst i många olika situationer.

/ Anna Dunér (föredrag hållet på bokkafé, Täby huvudbibliotek, 8/2 2018)

Uppslagsbok om mat och dryck

  1. Mathistorisk uppslagsbok

    Undertitel: mat och dryck från antikens kök till Absolut vodka
    Av: Swahn, Jan-Öjvind
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1999
    Klassifikation: Mat och dryck

    Finns som: Bok

Behandlade böcker om te

  1. Te

    Undertitel: från Sencha till Lapsang
    Av: Bjerke, Petter
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Mat och dryck

    Finns som: Bok
  2. Afternoon tea

    Av: Forslin, Liselotte
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2013
    Klassifikation: Mat och dryck

    Finns som: Bok
  3. Major Pettigrews sista chans

    Av: Simonson, Helen
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska

    Finns som: Bok
  4. Tre koppar te

    Undertitel: en ensam mans strävan att främja fred -en skola i taget
    Av: Mortenson, Greg
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Undervisningsväsen: allmänt

    Finns som: Bok
  5. Teodlarens hustru

    Av: Jefferies, Dinah
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2016
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska

    Finns som: Bok
  6. Min franska tekopp

    Undertitel: om böcker, te & sympati
    Av: Sigurd, Jan
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2014
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  7. I muntra damers sällskap

    Av: McCall Smith, Alexander
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2007
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska

    Finns som: Bok
  8. Elva dagar i Berlin

    Undertitel: roman
    Av: Nesser, Håkan
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  9. Te

    Undertitel: upptäck, utforska, avnjut
    Av: Ellis, Hattie
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2003
    Klassifikation: Mat och dryck

    Finns som: Bok
  10. Te

    Av: Slavin, Sara
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1998
    Klassifikation: Mat och dryck

    Finns som: Bok

Behandlade böcker om kaffe

  1. Den afrikanska farmen

    Undertitel: att rida, att skjuta med båge och att tala sanning
    Av: Blixen, Karen
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2001
    Klassifikation: Afrika

    Finns som: Bok
  2. Kaffe

    Undertitel: från böna till kopp
    Av: Dicum, Gregory
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2002
    Klassifikation: Mat och dryck

    Finns som: Bok
  3. Kastrullresan

    Av: Unnerstad, Edith
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1949
    Klassifikation: Skönlitteratur på svenska för barn

    Finns som: Bok
  4. Kaffe

    Undertitel: upptäck, utforska, avnjut
    Av: Ellis, Hattie
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2003
    Klassifikation: Mat och dryck

    Finns som: Bok
  5. Att föda ett barn

    Av: Sandberg, Kristina
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  6. Kaffe med rån

    Av: Ingelman-Sundberg, Catharina
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2013
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  7. Kaffe med musik

    Av: Brunk-Holmqvist, Karin
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  8. Samtal med djävulen

    Av: Edelfeldt, Inger
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2010
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  9. Svenska kaffeserviser

    Undertitel: 1920-1980
    Av: Carlsson, Michél
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2014
    Klassifikation: Konsthantverk

    Finns som: Bok
  10. Kondisboken

    Undertitel: klassiska svenska kaféer och konditorier
    Av: Kindblom, Maria
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2003
    Klassifikation: Hotell och turistväsen

    Finns som: Bok

Behandlade böcker om varm choklad

  1. Choklad

    Undertitel: en sann historia
    Av: Coe, Sophie D
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Mat och dryck

    Finns som: Bok
  2. Om chokladdrycken

    Av: Linné, Carl von
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1965
    Klassifikation: Teknik, Industri, Kommunikationer

    Finns som: Bok
  3. Tre koppar choklad

    Av: Santos, Care
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från spanska

    Finns som: Bok
  4. Något konstigt med mormor

    Av: Dunér, Anna
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2003
    Klassifikation: Skönlitteratur på svenska för barn

    Finns som: Bok

Målgrupp:

Skrivet av: Anna Dunér den 14 februari 2018