Käre John

Porr då, näpen nakenhet nu

"Käre John" (1964) var uppföljare till braksuccén "Änglar finns dom?" (1961) i det att den återförenade Jarl Kulle, Christina Schollin och regissören Lars-Magnus Lindgren. Filmen är baserad på en bok av Olle Länsberg, också den betitlad "Käre John". Boken ansågs som pornografisk av många sedlighetspoliser och brukade återfinnas i bibliotekens giftskåp, tillsammans med "Sången om den eldröda blomman" och "Lady Chatterleys älskare".

"Käre John" är en vacker liten kärlekshistoria men är till skillnad från "Änglar finns dom?" tecknad med en aning diskbänksrealistisk svärta. De seriösa ambitionerna understryks av svartvitt foto och icke-linjärt berättande, ofta med huvudpersonernas kommenterande voice over på ljudbandet. Storyn är i korthet: skeppare möter ogift mor under strandhugg, varpå tycke, åtrå och romantik uppstår. Meet cute och avslutande kärleksfnurra ingår.

"Käre John" blev svensk publiksuccé och fick stor uppmärksamhet, även internationellt. Detta för sina på sin tid vågade nakenscener (man får se Schollins stjärt) och för att Kulles snopp benämns "Petter". Även porträttet av en stolt, rakryggad, ensamstående mor var kontroversiellt - Schollin har berättat att filmen emottogs tacksamt av stigmatiserade, ogifta mödrar i Latinamerika. Idag kan dock det förr kittlande och upprörande betecknas som näpet.

"Käre John" är en svensk klassiker som åldrats med relativ grace. Den Oscarsnominerades inte oförtjänt 1965 som årets bästa utländska film. 

/Thomas Hallin

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Thomas Hallin den 27 maj 2020