Döda författares litteraturkvällar

En rolig sak i mitt arbete som PR-bibliotekarie är att bjuda in gäster till huvudbibliotekets litteraturkvällar. Dessa kvällar är mycket omtyckta och välbesökta, och under årens lopp har biblioteket gästats av storheter som Jan Guillou, Majgull Axelsson, Karin Thunberg, Ebba Witt-Brattström, Stefan Einhorn och många fler.

Det tar förstås en stund att sy ihop programmet för en termin. Det är många smakriktningar och intressen som ska tillgodoses och när vi från bibliotekets sida vet vad vi vill, så gäller det att den tillfrågade författaren svarar ja också och inte önskar så mycket betalt att vår budget spricker.

Under vårens arbete med att välja gäster kom jag att tänka på hur det vore om utbudet av författare var ännu större. Tänk om möjligheten fanns att bjuda in gångna tiders diktare! Vilka skulle jag välja om döden inte hade fört dem ur min väg?!

Så här tror jag att en termin med döda svenska författare skulle se ut, om jag fick välja:

Den första jag skulle slänga mig på telefonen för att hinna först till vore Selma Lagerlöf. En personlig favorit, en riktigt härlig berättare och dessutom nobelpristagare … Vi är stolta när vi prickar in Augustvinnare, men detta vore en riktig fullträff! Jag tror att Selma skulle hålla ett alldeles förtjusande anförande om sin barndom och om när hon som tonåring besökte Stockholm och sedan läsa högt ur en av sina böcker – kanske en legend eller en novell ur Troll och människor?

Publikrekord skulle vi nog uppnå om vi kunde få August Strindberg att komma. Omtalad som han är och var kunde det kanske till och med dra ett par journalister! ”Du får prata om vad du vill”, skulle jag locka honom. Inte skulle han väl kunna stå emot det? Ett visst risktagande vore det dock från min sida. Han har beskrivits som både pornograf och skandalförfattare. Men jag tror att det skulle bli bra – vare sig han valde att prata om böcker eller dramatik, målningar, fotografering, guld eller ockultism kan jag inte tänka mig att det skulle bli ointressant!

Skulle han vara svårfångad skulle jag lägga ut mitt trumfkort – oss bibliotekarier emellan: ”Du som varit amanuens vid Kungliga biblioteket, där har jag också jobbat! Hur var det på din tid?” Inte skulle han väl kunna motstå att få skvallra om det före eller efter framträdandet?

Sedan skulle det vara fint med en poet, men vem skulle jag ta? Erik LindormGustaf FrödingKarin BoyeErik Axel KarlfeldtStig Dagerman, Anna Maria Lenngren …? Kanske en poesikväll med flera inbjudna författare – varför inte på temat flykt och frihet? Dagerman kunde läsa sin vackra dikt ”Flykten valde oss” och berätta om situationen efter andra världskriget och dra paralleller till idag. Boye skulle med sin, på en gång sköra och starka, röst deklamera dikten om att ”möta livets makter vapenlös”. Fröding skulle berätta om hur han ser på ”världen genom galler” och till slut skulle psalmdiktaren Anders Frostenson stämma upp i sång (även om det sägs att han inte hade så mycket till sångröst) och framföra sin vitt spridda psalm ”Guds kärlek är som stranden” med textraden om att ”Vår fångdräkt är vårt eget knutna jag”. Inte ett öga skulle vara torrt!

Möjligen skulle också Pär Lagerkvist vara med, fast ännu hellre skulle han nog få en egen kväll då han kunde tala både om sina romaner och om sin lyrik. Ännu en nobelpristagare för övrigt, inte illa! Efteråt skulle han få signera en bok åt mig och jag skulle tala om att min man skrivit en uppsats om två av hans texter.

En gäst till skulle vara lagom för terminen och valet är inte svårt. Det måste ju bli Astrid Lindgren! I marknadsföringen skulle jag få betona att kvällen vände sig till vuxna och ändå skulle det nog slinka med ett och annat barn. Kanske kunde vi boka in henne till barnavdelningen också, så att hon började där på eftermiddagen för att sedan gå vidare till litteraturkvällen när det blev dags för den?

Astrid småpratar förstås lite med dem hon går förbi på väg till scenen och skrattar gott åt att vi har valt hennes namn som wifi-lösenord. Sedan sätter hon sig ner i fåtöljen, som vi har tagit fram åt henne, och håller inte mindre än två fantastiska föredrag: Om hur det kom sig att hon blev författare och om att aldrig använda våld, inte heller mot barn, allra minst mot barn! Och vi i publiken sitter där och njuter av hennes trygga småländska och ryser över att det hon säger är så bra och fullkomligt rätt.

Ja, tänk vilken termin! Sedan kunde jag dra mig tillbaka och känna att jag lyckats göra en fullkomlig svit författarbesök. Men det går ju inte … av naturliga skäl … och det är väl inte mycket att gräma sig över. För dels har vi ju stora författare även bland de levande, och många av dem kommer gärna och möter sin publik i Täby. Och sedan, det bästa av allt: Även de förgångnas röster kan vi höra. De är i högsta grad närvarande! Det är ju bland annat därför som det finns bibliotek.

Selma Lagerlöfs barndom och Stockholmsbesök kan man läsa om i hennes tre memoarböcker MårbackaEtt barns memoarer och Dagbok. Vill man komma henne ännu närmare in på livet finns många av hennes brev utgivna.

Även Strindberg har brev publicerade och därtill finns alla hans skönlitterära verk! Han diktade en gång om en bok, att det var hans hjärta som dinglade där på en krok i bokhandlarfönstret, så nog bjöd han på sig själv i det han skrev!

Poesiböcker finns ännu på biblioteken, men de blir inte så värst mycket utlånade. Ge dem en chans! De rytmiska, innehållsmättade dikterna kan, som kanske ingen annan genre, förmedla känslor och klä i ord vad det innebär att vara människa.

Också Pär Lagerkvists lyrik finns där. Det är bara att öppna en bok med hans samlade dikter för att mötas av hans ”Ångest, ångest är min arvedel” eller ”Det är vackrast när det skymmer” eller varför inte den stillsamma och lite gammeldags ”En mor som hämtar in om kväll”? Om du nu inte föredrar någon av alla hans romaner eller noveller förstås!

Och Astrid Lindgren – hennes röst kan ni mångfaldigt låna med er hem från barnavdelningen tack vare hennes många inläsningar. Hennes dagböcker från krigsåren finns utgivna liksom brev. Texten ”Det började i Kristins kök”, om att törsta efter böcker och att bli en författare, ingår i boken Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult och tacktalet, i samband med att Lindgren mottagit Tyska Bokhandelns Fredspris, finns utgivet i en liten bok med titeln Aldrig våld!

Att diktare lever i sina verk är ingen överdrift. Sörj inte över att de är borta, gläds över vad de har skrivit, skulle man kanske kunna säga. Litteraturkvällarna med de döda författarna kan äga rum överallt, varhelst du har tillgång till deras böcker!

Anna Dunér

Behandlade böcker

  1. Legender

    Av: Lagerlöf, Selma
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2017
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: E-bok
  2. Troll och människor

    Av: Lagerlöf, Selma
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: E-bok
  3. Dagsedlar

    Av: Dagerman, Stig
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1995
    Klassifikation: Lyrik med svenska som originalspråk

    Finns som: Bok
  4. Dikter

    Av: Boye, Karin
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1963
    Klassifikation: Lyrik med svenska som originalspråk

    Finns som: Bok
  5. Gitarr och dragharmonika

    Av: Fröding, Gustaf
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2016
    Klassifikation: Lyrik med svenska som originalspråk

    Finns som: E-bok
  6. Dikter

    Av: Lagerkvist, Pär
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1991
    Klassifikation: Lyrik med svenska som originalspråk

    Finns som: Bok
  7. Aldrig våld!

    Av: Lindgren, Astrid
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: Uppfostran i hemmiljö

    Finns som: Bok
  8. Krigsdagböcker 1939-1945

    Av: Lindgren, Astrid
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Svensk litteraturhistoria

    Finns som: Bok
  9. Dina brev lägger jag under madrassen

    Undertitel: en brevväxling 1971-2002
    Av: Lindgren, Astrid
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Svensk litteraturhistoria

    Finns som: Bok
  10. Jag har också levat!

    Undertitel: en brevväxling mellan Astrid Lindgren och Louise Hartung
    Av: Lindgren, Astrid
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2016
    Klassifikation: Svensk litteraturhistoria

    Finns som: Bok

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Anna Dunér den 9 maj 2017