Berg har inga rötter

Om arbetslivet och det övriga livet, minnet och dess försvinnande.

Lasse har nyligen gått i pension. Han är en rätt ensam människa, men en av hans två söner besöker honom och håller hjälpligt kontakten.

Hela sitt yrkesliv har Lasse jobbat på ett museum som konstvetare och hela tiden har han otrivts och känt sig mobbad av sin chef. Han fick genom åren allt mindre att göra och hamnade i en liten skrubb med obefintliga arbetsuppgifter. När han får syn på sin gamle chefs dödsannons bestämmer han sig för en senpåkommen revansch, han ska visa att man minsann inte är en komplett odugling, han ska skriva en deckare! Han kämpar på med sitt skrivande som dock inte går bra, tankarna irrar i det förgångna och en smygande demens gör sig påmind.

Som läsare pendlar man mellan att undra om han verkligen blev så illa behandlad eller om det är den smygande sjukdomen och hans eget handlande som gjorde att det blev som det blev. Sanningen är inte självklar och detta beskriver författaren på ett väldigt bra sätt. En imponerande debutroman!

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Lena Fahle den 29 oktober 2013